1. Ulvsgäld

Ödemark är frimans land för att värja sig
Kristne män de dömde mig på ting
Järnbörd bar jag styvt alla nio steg
Sanningen den vittnar i mitt sår, ni tyda må

Ulvsgäld lystes mig att gå
Fredlös vandrar jag min väg och
Skogen den väntar mig där

Över mo över berg gästa stigmäns land
Martallens vilja är min tro
Aldrig då, aldrig nu skall ni fjättra mig
Friheten är styrkan i min själ, ni ej kan få

Ulvsgäld lystes mig att gå
Fredlös vandrar jag min väg och
Skogen den väntar mig

Hör nu mina sista ord, som jag skall säga
Glöm ej våra fäders arv

Ogill jag ligga skall, edsmän det har jag ej
Dömd för min hednatro, den lever än

Ulvsgäld lystes mig att gå
Fredlös vandrar jag min väg och
Skogen den väntar mig

Hör nu mina sista ord, som jag skall säga
Glöm ej våra fäders arv

2. Sigurd Ring

Marken den skälver av hästarnas dån, hovar dansar
Över den frostbitna heden så vit, i arla stund
Konungen Sigurd från svearnas land, vredgad rider
Alvsol den fagra hans tilltänkta brud, nekas han
I våndor han plågas utav skam

Bröderna hennes skall klingorna slå, ungmön värja
Men Sigurd den lystne han dräper dem två, med sårad barm
Blodig han stapplar och söker sin hävd, Alvsol kvider
Aldrig hon famnar den konung så grym, hon sväljer
Ett gift med tårar på kinden och sörjer

Sigurd han strider för kärleken
När segern är vunnen han bruden få
Sigurd ring

Alvsol hon lider, hon vandrar svag mot Frejas salar där
Hon fridsamt dör

Sigurd finner svart i syn den väna Alvsol vila
I dödens fröjd hon snuvat han den älskogen som drömts
I förtvivelse han vrålar hest med sorgens djupa smärta
Han miste den han åtrådde i bedrövelse och blodet rann

Sigurd han samlar de stupades lik, fallna kämpar
För dem ombord på sitt vackraste skepp, facklor tänds
På skeppet han stiger med Alvsol sin brud, elden dånar
Utöver havet han blickar i rök, ödet har honom i döden lämnat

Sigurd han strider för kärleken
När segern är vunnen han bruden få
Sigurd ring

3. Nagelfar

Stjärnor på himmelen, de skiner ej
Bister köld och blodet frös, Heimdall i hornet ljöd
En vargatid
Ingen skonar liv

Nagelfar från Nifelheim
Vid Ragnarök mot Asgård far med död

Jorden den skälver svårt, en rämnad värld
Solens glöd nu borta är, Fenris slukar ljuset
En vargatid
Ingen skonar liv

Nagelfar från Nifelheim
Vid Ragnarök mot Asgård far med död

Bifrost den fagra bron, som brista skall
Asar stred mot ondskans kraft, till sin undergång

Nagelfar från Nifelheim
Vid Ragnarök mot Asgård far med död

4. Dis

(инструментал)

5. Den Skimrande

Nu dansar dimmor på tjärnen, som solen väckte
Då glimmar daggen i ljungen som natten skänkt i silver tår
En storloms klagan om döden, var hälsad frände
Var gång hon vaknar i jorden, och återföds

Se hon svävar fram med diserna i dimman
Så skimrande och kall

Den dagen bringar sitt offer, till ljusa väsen
Om hennes skuldror så vita, en mantel för de hängdas gud
Se blommor grönska vid graven, de åren varsla
Dess lycka äro förgången, i dyster skrud

Se hon svävar fram med diserna i dimman
Så skimrande och kall

Härlig var dansen frejdig och vild
Furorna flammar, solen går ned
Blickarna tindrar med ögon så blå
All jämt de vandra i en ring utav renaste guld

Hon vakar med sin sång
Försvinner bort i dimman
Hon vakar med sin sång
Försvinner bort i dimmorna

Se hon svävar fram med diserna i dimman
Så skimrande och kall

6. Jordens Smycke

Rista i sten, rista för ättens arv
Vårda och dö, älska med ynglings glöd
Korparnas klor griper i blotets skörd
Viskar en ed händerna slöts, runorna vilar i sejd

I urminnes tid, mossen den åldrig låg
Förfäders svärd vikta mot klingans hjalt
Skära i torv, hängas i spjutens valv
Viskar en ed händerna slöts, rumorna vilar nu

Under jordens smycke går, bröder svuro
Asar vittnar blodets band, där helgas marken med sämja och lag

Helgar en kniv, skära för gudars frid
Svära i tro, fjättrad i livets sav
Vandra i skuld, samman med döden vigd
Viskar en ed händerna slöts, runorna vilar nu

Under jordens smycke går, bröder svuro
Asar vittnar blodets band, där göddes marken med sämja och lag

Aldrig svika i väntad strid, mot fienden de stod
Alltid hämnden trogen var, av blodsbanden som göts i jord

Under jordens smycke går, bröder svuro
Asar vittnar blodets band, där göddes marken med sämja och lag

7. Fjärrskådaren

Lömskt är detta land jag skådar i min syn
Skogens gistna bård mot solens röda välvda ring

Tårar glimmande i jordens hjärta brann
Syner som jag aldrig trodde fanns i mig
Jag såg nu ängarna besudlade av blod
En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig

Skrider ensligt fram och dväljes nya ting
Vingar syntes från en örn som sällan landar här

Tårar glimmande i jordens hjärta brann
Syner som jag aldrig trodde fanns i mig
Jag såg nu ängarna besudlade av blod
En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig

Lever jag i de sånger, i det fjärran landets vård
Vilse i min tvekan igen, faller djupt, stannar kvar

Tårar glimmande i jordens hjärta brann
Syner som jag aldrig trodde fanns i mig
Jag såg nu ängarna besudlade av blod
En fjäril flyger i stridens djupa sorg inom mig

8. Vindarnas Famn

Såg du alla de drömmar dö
Som aldrig skall ske i skymningens ljuva sken
Söker din väg, följer stigar mot livets vida hav
Så ensam var du, jag sörjer dig

Så kom, min käraste vän
I barndomen vandrar kvar, en vädjan om svar
Minns din längtan att dö i vindarnas famn

Tid av bördornas tunga fjät
Så ödmjuk du var med känslornas grymma törst
I hjärtat som brann, kärlek föder sin ömma varma kraft
Förgäves så kallt då dagen gryr

Så kom, min käraste vän
I barndomen vandrar kvar, en vädjan om sanningens alla svar
Minns din längtan att dö i vindarnas famn
I min famn

9. Häxfärd

(инструментал)